Pirater Àr ett Àmne som berör mÄnga med anknytning till sjöfarten. Det har tagits upp en del i media under de senaste Ären dÄ det har skickats ner militÀra fartyg till Adenviken för att bekÀmpa pirater.Syftet med undersökningen Àr att fÄ fram vad Svenska rederier vidtar för ÄtgÀrder för att motverka piratattacker. Följer rederierna de gÀllande riktlinjer som finns? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Den information som Àr till grund för resultatet har samlats in frÄn fyra olika personer som ansvarat för sÀkerheten pÄ respektive rederis fartyg.

Arbetet behandlade vilka konsekvenser inom driften (ekonomiska kostnader och teknologi) som rederier kommer att drabbas av nĂ€r IMO:s barlastkonvention trĂ€der i kraft dĂ„ barlastvattnet mĂ„ste renas innan intrĂ€de i Östersjön. Arbetets syfte var att fĂ„ fram vilka konsekvenser det blir för rederier nĂ€r IMO:s barlastkonvention trĂ€der i kraft. Resultatet skulle jĂ€mföra skillnaden mellan lag och rekommendation dĂ„ Helsingforskonventionens rekommendationer baseras pĂ„ IMO:s barlastkonventions krav. En kvalitativ metod valdes för att komma fram till resultatet, i form av en öppen intervjustudie, dĂ€r fyra olika företag har intervjuats. Syftet med intervjuerna var att se ifall de följde Helsingforskonventionens rekommendationer och vilka konsekvenser det skulle innebĂ€ra och skulle komma att krĂ€vas dĂ„ Barlastkonventionen trĂ€der i kraft.

Arbetet behandlade vilka konsekvenser inom driften (ekonomiska kostnader och teknologi) som rederier kommer att drabbas av nĂ€r IMO:s barlastkonvention trĂ€der i kraft dĂ„ barlastvattnet mĂ„ste renas innan intrĂ€de i Östersjön. Arbetets syfte var att fĂ„ fram vilka konsekvenser det blir för rederier nĂ€r IMO:s barlastkonvention trĂ€der i kraft. Resultatet skulle jĂ€mföra skillnaden mellan lag och rekommendation dĂ„ Helsingforskonventionens rekommendationer baseras pĂ„ IMO:s barlastkonventions krav. En kvalitativ metod valdes för att komma fram till resultatet, i form av en öppen intervjustudie, dĂ€r fyra olika företag har intervjuats. Syftet med intervjuerna var att se ifall de följde Helsingforskonventionens rekommendationer och vilka konsekvenser det skulle innebĂ€ra och skulle komma att krĂ€vas dĂ„ Barlastkonventionen trĂ€der i kraft.

Vi som har författat detta arbete har riktat in oss pÄ motivation till sjöss. Vad det Àr somlockar folk att gÄ till sjöss och hur upplever de aktiva sjömÀnnen sin tillvaro ombord.Vi har gjort litteraturstudier för att samla in nödvÀndig fakta om motivation och livsstilar.Vi har Àven skickat enkÀter till rederier för att se vad dom anser om utveklingen till sjöss.Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod med enkÀt frÄgor riktade till aktiva sjömÀn,elever som utbildar sig pÄ gymnasienivÄ till motorman/matros och rederier.I vÄran studie kom vi fram till att lönen anses vara ett problem nÀr man skall rekryterapersonal till svenska rederier. Den största faktorn som lockar mÀnniskor till sjömansyrketÀr det fördelaktiga avlösningssystemet samt den lÄnga sammanhÀngande ledigheten.För att fÄ svenska sjömÀn att stanna kvar inom svensk sjöfart sÄ mÄste nÀringen anstrÀngasig mer för att finna lösningar pÄ problemet med att sjömÀn söker jobb pÄ utlÀndskarederier..

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Bakgrund F?rstoppning k?nnetecknas av sv?righeter att t?mma tarmen, vilket leder till h?rd avf?ring och minskad tarmt?mningsfrekvens. Tillst?ndet p?verkar h?lsan negativt, men uppm?rksammas s?llan som ett allvarligt problem av v?rdpersonal. Detta leder till att ?ldre personer inte alltid f?r det st?d och de omv?rdnads?tg?rder som de beh?ver.

Detta uppdragsbaserade arbete Àr en del av ett stort projekt som Göteborgs Hamn AB driver, vars syfte Àr att förnya det nuvarande brandskyddet i Energihamnen och Àven möta framtida krav. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka förvÀntningar personal vid rederier och fartygsbefÀl som regelbundet anlöper Energihamnen har pÄ Göteborgs Hamn AB:s brandskyddsutrustning och brandberedskapsplaner. Vidare undersöktes vilken brandskyddsutrustning nÄgra av de tankfartyg som regelbundet anlöper Energihamnen har ombord, Àven vilka krav som ligger till grund för den utrustningen. För att fÄ svar pÄ ovanstÄende syfte kombinerades intervjuer med personal vid tre rederikontor och fem fartygsbefÀl frÄn samma rederier med en litteraturstudie. Litteraturstudien bestÄr av en sammanstÀllning av de regelverk som stÀller specifika krav och rekommendationer för det brandskydd som ska finnas ombord pÄ tankfartyg.

Sjöröveri anses vanligen ha uppstÄtt i samband med att nÄgot av vÀrde för första gÄngen lÀmnande land. Sedan dess har pirater funnits pÄ mÄnga av vÀrldens hav och utgjort ett hot mot sjöfarten. Förekomsten av pirater har gÄtt upp och ner under tidens gÄng. NÀr sjöröveri Äterigen började ta fÀste under 1900-talet beslutade Nationernas förbund om att kodifiera sedvanerÀtten pÄ omrÄdet. Detta arbete fortsattes av FN och pÄ 1980-talet fÀrdigstÀlldes FN:s havsrÀttskonvention som innehÄller ett antal relevanta artiklar.

Syftet med det hÀr arbetet var att kartlÀgga rekryteringsprocessen i svenska rederier och bemanningsbolag av maskinbefÀl. För att ta reda pÄ detta skickades det ut ett antal enkÀter till personalrekryterarna i respektive rederi/bemanningsbolag. Studien Àr en kvantitativ undersökning för att fÄ in ett sÄ stort underlag som möjligt och dÀrefter kunna fÄ fram ett trovÀrdigt resultat. Resultatet blev att rekryteringsprocessen har pÄverkats av utflaggningen av fartygen och dÄ framför allt för juniorbefÀlen. Det som personalrekryterarna ansÄg som mest betydelsefullt vid nyrekrytering av maskinbefÀl Àr rekommendationer frÄn redan anstÀllda i rederiet/bemanningsbolaget och fullstÀndig sjöingenjörsexamen.

Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Sammanfattning Efter utförd praktik pÄ fartyg ansÄg vi att det övades för lite pÄ HLR, hjÀrt- och lungrÀddning, och D-HLR, hjÀrt- och lungrÀddning med hjÀrtstartare, samt att det inte fanns hjÀrtstartare ombord pÄ alla fartyg.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka de riktlinjer som finns för utrustningskrav pÄ hjÀrtstartare ombord pÄ svenska, norska och danska fartyg med fokus pÄ Sverige och svenska rederier.Metoden genomfördes genom en kvantitativ metod dÀr ett frÄgeformulÀr skickades ut via e-mail till samtliga rederier registrerade som medlemmar i Sveriges Redareförening.  Ett annat frÄgeformulÀr skickades till de skandinaviska sjöfartsverken, innehÄllande kvalitativa frÄgestÀllningar. I studien utfördes Àven kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgÄr att 17 av de 22 rederier som vi fick svar av hade hjÀrtstartare ombord i sina fartyg, och ungefÀr hÀlften hade haft en incident ombord. Det framgÄr Àven i vÄr studie att det inte finns nÄgra krav gÀllande hjÀrtstartare och utbildning nationellt, sÄvÀl som internationellt..

Bakgrund: Andelen personer som lever med demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n. L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid demenssjukdom ?r i f?rsta hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de beteendem?ssiga symptomen hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.